BÄTTRE BESLUT MED FÖRBÄTTRAD ORGANISATION

I de brev som tidigare skickats ut från Sunne2030 samt i de inslag som publicerats i olika lokala media har kritiska röster pekat på olika brister och problem i flera beslut som fattats i Sunne kommun under de senaste åren.

Jag som skriver det här brevet heter Lars Olsson. Jag arbetade i drygt 13 år fram till juni 2020 som rektor i Sunne kommun. Under mitt arbete så följde jag på nära håll inte bara många kommunala beslut utan även framväxten av en ny kommunal organisation. Med bakgrund av den kritik som framkommit så anser jag att det finns flera argument att se över nuvarande organisation.

Ett tydligt scenario verkar återkomma i kritiken. Ett beslut kommer plötsligt och utan förankring hos berörda kommunmedborgare. De upplever sig exkluderade och reagerar. När de försöker ta reda på varför beslutet fattas upplever de inte få ett tydligt svar från tjänstemännen. Jakten på begripliga anledningar går vidare men när de läser tjänstemännens skrivelser inför beslutet finns inte heller där några tydliga uppdrag från politiken eller några klara motiv bakom besluten. När medborgarna vänder sig till politikerna verkar dessa inte riktigt veta vad de tagit beslut om och väljer att vara tysta eller bara kort försvara beslutet. Kring det kommunala fastighetsbolaget samt vid köp/ ombyggnad av f.d. Selma Hotell finns uppgifter om oklarheter i avtal och kontrakt samt inte minst jättestora kostnadsökningar. I media har politikerna varit oeniga med varandra utan att vi blivit direkt klokare om bakgrunden till avtalen eller hur de stora summorna uppkommit.

Det kan finnas flera olika orsaker till varför beslut går fel. Ingen organisationsmodell kan exempelvis helt bygga bort den mänskliga faktorn, olyckor eller oväntat uppkomna fel. Men jag menar att de återkommande problemen och den kritik som finns mot flera kommunala beslut till största delen ska ses som indikationer på att sättet som kommunen har organiserat sitt beslutsfattande på inte verkar klara av att ge vare sig tjänstemän eller politiker tillräckliga förutsättningar att leverera de alltid bästa besluten.

Diskussioner om en kommuns beslutsorganisation låter tråkigt – men sluta inte att läsa! Att den fungerar är faktiskt helt avgörande för att väljarnas åsikter ska komma fram, besluten är bra och att ingen slösar med skattepengarna. Och nu verkar vi ha problem.

Den tidigare kommunala organisationen som togs bort i mitten av 2010 talet hade flera nämnder. Inte, som idag, enbart en kommunstyrelse (samt obligatoriska nämnder för särskild myndighetsutövning, bygglov, val etc). Det gav utrymme till att fler personer i partierna erbjöds politiska uppdrag och mer tid till diskussioner samt säkert även starkare ytor till dialog med tjänstemännen om kommunens vägval. Beslut kunde synas grundligare och gavs oftast en stark förankring hos medborgarna. Samtidigt riskerade det att skapa ineffektivitet om nämnderna blev alltför lierade med bara sin egen sektor, än med kommunen i sin helhet. Vi har idag ett färre antal politiker i Sunne än för ca 25-35 år sedan men flera (deltids) anställda kommunalråd

Är fler heltidsanställda politiker även ett bevis för en professionalisering av politiken? När vi går in på kommunens hemsida och ser presentationen av den politiska organisationen så slås man av den snygga layouten. Men vid en närmare granskning döljer inte det stiliga utseendet en organisation med en skör benstomme och ett syrefattigt blodomlopp. Ja en närmast anorektisk organisation.

När nämnderna avskaffades var ett viktigt argument att stärka Kommunfullmäktiges roll. Det är svårt att se att så har blivit fallet i Sunne. De båda dominerande verksamheterna – skola och omsorg – har utskott som ska förbereda beslut till kommunstyrelsen, som är det organ som oftast fattar det avgörande beslutet. Utskotten har enbart fem ledamöter och flera av dem sitter även i kommunstyrelsen och/eller kommunfullmäktige. När det blir färre politiker och samma personer sitter på flera platser samtidigt ger det en stark koncentration till ett fåtal ledande politiker. De fåtalet politiker ska inför beslut läsa in stora underlag och ta in mycket information som de även förväntas (?) kommunicera ut i lagom stora och begripliga portioner till både partikamrater som medborgare. Om de inte klarar av det riskerar de att bli sina egna fångar i de sakligt ointressanta insändare som bär det återkommande temat av attack-försvar/attack.

Med endast ett fåtal politiker som ska se över ärendena inför beslut ställs även högre krav på att de kommunala tjänstemännen har relevant utbildning, erfarenhet av kommunal förvaltning och säkert flera kompetenser av att kunna hantera olika komplexa situationer. I den gamla organisationer med nämnder fanns på ont och gott ”specialistpolitiker”. Det som var bra med dem var att de med tiden fick oerhörda sakkunskaper genom att de stod nära verksamheten och dess utövare. Genom att ha regelbunden kontakt med ex lärare i skolan och vårdbiträden i omsorgen, så blev de en sorts kontrollstation i systemet. Dagens organisation har inte samma kontroll eller motkraft vilket riskerar att äventyra också förvaltningens integritet. Syftet – att stärka kommunfullmäktiges roll samt att skapa en effektivisering av beslutsorganisationen – riskerar bli kontraproduktiv när både kommunstyrelsen och förvaltningen blir mera sårbara för misstag och brister.

Den nya organisationen från 2010 talet var helt inställd på att reformera det som inte var bra i den gamla nämndorganisationen men la inte tillräcklig vikt vid att vårda och bygga i den nya modellen det som faktiskt var demokratiskt fungerande.

Men måste vi endera dra i handbromsen och gå tillbaka till gamla modellen (antagligen ett svårare val) eller återigen anlita konsulter för att utreda en ny kommunorganisation? Nej, för faktiskt så finns redan idag möjligheter att genomföra en hel del förändringar. Fullmäktige skulle kunna ta flera initiativ till att själva vända utvecklingen.

Kommunens hemsida visar att man avser att arbeta med sk fullmäktigeberedningar.
Har sådana beredningar tillsatts?  Finns de, så lever de en ytterst undanskymd roll. Flera kommuner använder sig idag aktivt av fullmäktigeberedningar. Beredningsgrupper formade kring rubrikerna demokrati, utbildning, samhällsbyggnad och omsorg, kan med en genomtänkt sammansättning av ledamöter, och ett klart uttalat syfte att forma långsiktiga strategier och ha insyn i ärendebehandling, vara den depå, den serviceplats som en idag hårt stressat beslutsorganisation kan behöva.

Det är grupper som innehåller politiker från fullmäktige men genom att inte ha en styrd dagordning lättare kan involvera flera personer med också ny kunskap som är relevant för en viss fråga.

I Sunne finns också fyra rådgivande organ som tycks fungera.  Kan det här utvecklas i flera tillfälliga partssammansatta grupper? Genom att via fullmäktigeberedningar bjuda in också utvalda mindre resursstarka personers/gruppers synpunkter i ett tidigt skede för planeringen av en strategisk fråga kan den roll som motkraft som specialpolitikerna hade i den gamla nämndorganisationen också få sin motsvarighet i dagens organisation. Vi ska undvika att vårdnadshavare till särskolans elever frustrerat tvingas vända sig till media för att kunna påverka ett tagit politiskt beslut. För då är vi alla – även den kommunala organisationen – förlorare.

I kommunens budget för 2022 under – 1.2.2 Utveckling av demokratin – står det att, Sunne kommun har som mål att bli den bäst lyssnande kommunen och har infört ett strukturerat arbetssätt för medborgardialog som en del av styrningen. Ett ambitiöst mål men hur ser det strukturerade arbetssättet ut? Kan strukturen förbättras/förtydligas, så att även arbetsprocesserna blir synliga för hur målet också ska kunna uppnås?

Den mycket lyckade utbyggnaden av bredband i Sunne grundades på ett starkt lokalt engagemang. Här kan finnas potential för ett nytt steg och rätt genomtänkt kan digitala möten ytterligare förbättra medborgardialogen. Flera kommuner av Sunnes storlek och organisation använder sig idag aktivt av digitala möten, bl.a. ser Mjölby ut att ha en intressant modell. Uppkopplade mot avgränsade geografiska områden och med utgångspunkt i tydliga specifika ärende ges politiker ett forum att ställa frågor för att lyssna in, inte svara emot, medborgarnas synpunkter. Om inte hela budgeten på ca 840 mkr 2022, så varför inte delar av budgetprocessen? Den tycks vara svår att följa idag.

Flera digitala möten och samtal är onekligen en möjlighet, en tillgång. Men möjligheterna till digitala verktyg får inte underskatta värdet av att ledande tjänstemän skapar de bästa relationer genom att dagligen vara på plats för att möta sina medarbetare och brukare. När dessutom ledande politiker deltar i det relationsskapandet och även engagerar sig i verksamheterna så händer det bra saker. Broby Grafiska på sin tid och Södra Vikens framgångar idag ska väl vara självklar regel mer än exempel på något ovanligt unikt?

Begreppet transparens har som värdegrund blivit del i ett signalspråk som mera används i ord än i de konkreta åtgärder och handlingar som kan uppbära begreppens trovärdighet. Sunnes tjänstemän och politiker har allt oftare anlitat jurister som konsulter/rådgivare i beslut. Kanske läge att istället sända en konkret signal om en starkare öppenhet (och i längden billigare?) genom att politiken riktar ett uttalat uppdrag om att anställa en kommunjurist under kommunchefen? Bara vetskapen om att tjänstemän då har tillgång till juridisk rådgivning och att ärenden samt inte minst avtal oftast föregås av en juridisk prövning är i sig en förstärkt revision. De juridiska råd som kommunstyrelsen och tjänstemän efterfrågar ska även, så långt öppenheten medger, föredras fullmäktige.

Det finns problem i Sunne kommuns beslutsorganisation men det finns både argument och åtgärder för en förändring. I denna text förs några förslag fram. Det finns säkert flera, bättre förslag.

Det kommunala självstyret har en stark ställning i den svenska grundlagen. Men maktfördelningen mellan fullmäktige och kommunstyrelse har – till skillnad från Riksdag och Regering – ingen ”egen grundlag” så mycket av arbetsformerna utformas och bestäms därför lokalt.  Sunne kommun har flera ambitiösa och lovvärda mål men uppenbara svårigheter att förankra ett arbete samt göra flera medborgare delaktiga i de processer som kan förverkliga målen.

Så, ta nu tid till att analysera problemen och inled breda samtal i syfte att engagera flera politiker samt involvera flera kommunmedborgare till att bygga en beslutsprocess som är mindre sårbar och bättre förankrad än idag. Det kommer på sikt att säkerställa grunderna för de företag och medborgare som ska skapa det Nya, det lite Bättre Sunne.

Det är säkert inte enkelt men med lite mod så borde det också gå att kunna erbjuda tusentals Sunnebor både livade fester med stora artister i Rottneros Park som en lite långsammare och lugnare kommunal beslutsorganisation. Det var ju möjligt förr.