sunne konkurrerar med privata företag

Sunne kommun presenterar sig som en företagarvänlig kommun, med ambitionen att bli en av landets bästa företagarkommuner. Därför är det viktigt att peka på hur Sunne kommun idag arbetar mot företagare genom att konkurrera med dem.

Ett av de tydligaste exemplen på en sådan konkurrens är Allébaren. Där serveras varje dag frukost och lunch och den är öppen för allmänheten. Matsedlarna annonseras i Sunne-Nytt i stora annonser, som inte kallas reklam utan information och inte är placerad bland andra matannonser. Dessutom är priserna lägre än på privat drivna serveringar.

Den huvudsakliga verksamheten för Allébaren är att servera mat till de boende i de 98 lägenheterna i Allégården och leverera mat till andra boenden. Det känns naturligt att även besökare till de boende ska kunna äta mot en avgift. Däremot saknas skäl att öppna serveringen för allmänheten och konkurrera med privata matställen. Särskilt allvarligt är det när priserna är lägre än de privata konkurrenternas. Det finns åtminstone två privata matställen för frukostar och fler lunchrestauranger som kommunen konkurrerar med. Medan privata matställen hela tiden riskerar sina privata ekonomiska insatser täcker kommunen sina investeringar och driftsrisker med skattebetalarnas pengar. Ingen privatperson riskerar något i den kommunala verksamheten. Det är helt enkelt riskfritt för kommunens tjänstemän och folkvalda att ”leka affär” – det vill säga bedriva näringsverksamhet med andras pengar.

Det finns flera andra verksamheter där kommunen konkurrerar med befintliga privata näringsverksamheter eller motverkar att det uppstår privat drivna verksamheter. Några exempel:

• Den kommunalt bedrivna Rottnerosparken tar ut så höga avgifter av Jaktmässan att Sunne riskerar att förlora Jaktmässan, som har stor betydelse för privata företag i Sunne. Skälet var att skydda den ordinarie verksamheten som bedrivs av kommunen i parken. Det sade kommunchefen Petra Svedberg i en radiointervju.
• Second hand-verksamheten (loppis) är populär och omsätter varor till belopp som inte är små. I Sunne finns det flera privata loppis där företagare satsar mycket arbete och en hel del pengar för att kunna erbjuda loppisbesökare attraktiva varor. Samtidigt bedriver kommunen  second hand-verksamhet. Det är EkebyVägens butik/Hamsterboa där det arbetar åtskilliga personer med att hämta in och sälja ”möbler, husgeråd, fritidsartiklar med mera. Allt ses över, snyggas till, diskas och putsas och säljs för en billig peng” (från Sunne kommuns hemsida).  Någon redogörelse för hur mycket skattepengar som tillförs dessa verksamheter framgår inte på kommunens hemsida och frågan är om någon kommunal tjänsteman kan berätta hur mycket denna verksamhet kostar.
• Kommunen har olika kulturevenemang där biljettpriserna är så låga att det är omöjligt för privata företag att konkurrera. Inträdena på kulturevenemangen ligger ofta kring 100 kr. Detta är låga priser och speglar inte den verkliga kostnaden/risken för arrangören. På Sunneslottet bedrevs ståupp-arrangemang och författaraftnar. Publiken var van vid att arrangemang inte ska kosta mer än cirka 100 kr och det var svårt att få täckning för de verkliga kostnaderna. Inom parentes kan ifrågasättas varför subventionering ska ske av arrangemang som vänder sig till köpstarka grupper av övre medelålders- och pensionärspublik när ungdomar inte erbjuds subventionerade arrangemang.
• Kommunen har genom sitt fastighetsbolag ett tämligen stort innehav av hyreslägenheter. De kommunala bostadsbolagen har av tradition bedrivit det som kan kallas ”communal housing” dvs tillhandahållande av bostäder för personer som skulle ha svårt att få lägenhet pga av svag ekonomi eller misskötsel. Detta är en etablerad verksamhet inte bara i svenska kommuner utan även internationellt. Dessutom har Sunne kommun ett flertal fastigheter som är attraktiva pga sina lägen. Genom hyressättningen påverkar kommunen hyresnivån i hela kommunen och det är svårt för privata byggföretag att bygga och äga bostäder i konkurrens med kommunen. Det rimliga borde vara att kommunen säljer de fastigheter som kan finna privata seriösa köpare. Därigenom skulle kommunen frigöra kapital för angelägna investeringar.
• Biblioteket rensar ut sina äldre böcker och i vissa fall ges de bort i boklådor till allmänheten.
  Samtidigt finns en bokhandel i Sunne som försöker sälja böcker till allmänheten. Det har även funnits ett försök till antikvariat i Sunne, men det är vilande pga bristande efterfrågan. Det är ju välvilligt att ge bort böckerna som köpts in för skattepengar, men vad får det för konsekvenser för marknaden? Ett alternativ vore att sälja utrensade böcker till ett antikvariat.
• Kommunen bedriver utställningsverksamhet både på biblioteket och i Sundsbergs gård, som visserligen är en stiftelse, men ägd och förvaltad av kommunen. Där visas konst, foto och annan konst. Detta medför att marknaden till stor del är mättad och det är svårt för dem som vill bedriva utställningsverksamhet i kommunen.

Ett alternativ till att kommunen bedriver verksamhet som konkurrerar med privata företag är att stimulera verksamhet genom bidrag. Kommunen har i olika sammanhang gått ut med att detta är något som man vill göra – och faktiskt också gör till viss del. Kritiken mot bidragsverksamheten är att möjligheten att få är svår att förutse; ojämnt fördelad och att kommunen har svårt att lämna besked i rimlig tid inför en planerad verksamhet.

Det önskvärda är en framtid där kommunen inte konkurrerar med de privata företagen i kommunen utan i stället i så stor utsträckning anlitar dem för de tjänster kommunen behöver. I stället för att ha ett stort antal kommunala tjänstemän som utför tjänster kan dessa upphandlas av kommunala företag. Det skulle skapa både arbetstillfällen och förutsägbara villkor för företagen i Sunne.