Sunne – framtidskommunen?

Sunne är en framtidskommun! Det är inte bara vi som bor i Sunne utan även besökare och andra utomstående personer som under flera decennium lyft den devisen. Har det funnits fog för påståendet och vad har i så fall det grundats på?

Kikar vi i SCBs statistik över befolkningsutvecklingen de senaste 50 åren och jämför Sunnes utveckling med våra grannkommuner så ser vi en lika intressant som tydlig bild.

Ort                1970            1980            2022

Munkfors           5709 inv.     5 132 inv.      3 690 inv.

Hagfors               19 528 inv.    17 511 inv.     11 549 inv.

Torsby                 16 896 inv.    15 601 inv.     11 475 inv.

Sunne                   14 044 inv.   13 344 inv.    13 345 inv.

De stora strukturomvandlingarna i svensk basindustri, stål och skog, har sedan 1970 talet lett till 30-40 % färre invånare i våra grannkommuner. Stolta industriorter förändrades till utflyttningsorter i kris. Ca 15 000 invånare har lämnat de tre kommunerna medan Sunne i stort sett har samma befolkningsunderlag. Vi måste påminna oss varför.

I Sunne finns många mindre som större sjöar, ett öppet jordbrukslandskap och pendlingsavstånd till en större stad. Sunne sammantaget vackra och omväxlande livsmiljöer och därmed alternativ till vad olika individer ser som bra boende är i grunden tur med naturens/istidens krafter. Men tur är inte hela förklaringen varför Sunne lyckats.

Den politiska organisationen var på 1980 talet generös med att erbjuda många människor uppdrag att delta i samtalet om Sunne framtid. Den kommunala förvaltningen var tillräckligt tydlig med att deras kunskap och kompetens skulle serva den politiska organisationen.

Entreprenörer, tjänstemän och lokala politiker enades under 1980 talet att framtiden pekade till fördel för det som fanns hos oss. Sunnes marknadsföringsbild – den långa sjön, den omgivande vackra naturen samt det Selma Lagerlöfs skapat i sitt författarskap och sina livsgärningar – var perfekt för att lansera turism, rekreation och upplevelser, även för kreativa entreprenörer i behov av ny arbetskraft och positiva framtidsbilder.   

När kunskap, visioner och samtal förs öppet i många olika möten skapas grunden för strategisk planering. De beslut som ska tas ges dessutom både en bra förankring hos många kommunmedborgare som en viss kontroll av att de håller kvalitet. Etableringarna av bl.a. två stora hotell, SPA, mindre konferensanläggningar, Tetra Pak, nya företag främst den grafiska branschen samt inte minst senare Västanå Teater bär därför mera en effekt av ”orsak-verkan” än en förklaring av att Sunne bara haft tur med vacker natur.

Men det var då det! och vi vet att det i långa loppet är svårt att leva på gamla meriter.

Några exempel:

Det kommunala fastighetsbolagets haveri: Vd byten, den huvudlösa miljonrullningen i ioch med köpet och bygget  på fd Hotell Selma. Nu senast hisskandalen på Magasinsgatan som kostar skattebetalare 15-25 Mkr.

En ”havererad” skolverksamhet där 5 rektorer och mer än 15 lärare valt att arbeta i grannkommuner. Personal  hotas och utsätts för korrigerande samtal av skolledning och HR avdelning om de framför kritik mot organisationen. Elever strejkar föräldrar protesterar .

Sunne på 110 plats…!
2007 låg Sunne på 16 plats  290  av   i den landomfattande mätningen av företagsklimatet i landets kommuner .  Placeringen 2007 och andra år är något som man med all rätt stolt marknadförde både från företagare men också från kommunalt håll. Hur företagsklimatet var i kommunen var alltså något alla tyckte vara viktigt och något man kunde enas kring och arbeta utifrån.

Så verkar det dessvärre inte vara nu:

Vid den  senaste mätningen 2021 hamnade Sunne på plats 110 detta trots att vi haft 10 år av extrem högkonjunktur.

Hur kommer det sig att ingen diskussion kring detta förekommer från politiker och tjänstemän?  Signalerna från både ledande politiker och framförallt från företrädare för Näringslivenheten i Sunne  är att allt är sååååå faaantastiskt. Bl. får vi höra att kommunens ljusshow i Rottneros Park nominerats till ett pris någonstans I Tyskland!!??

​Varför var kontakten och klimatet mellan företagare och kommunen så mycket bättre 2007?

Ett bra företagsklimat handlar uppenbarligen inte om att besöka företag ta en kopp kaffe samt några glada selfies man kan lägga upp i sociala medier –  heja heja vad bra vi är.

De företag och den entreprenörsanda som finns i Sunne är betydligt mycket bättre än plats 110 så varför svarar inte tjänstemän och politiker upp?

Den 11 september kan vi ändra på det!

Varför har det tagits det så många dåliga beslut i Sunne de senaste åren?

Men det var då det! Vi vet att det i långa loppet är omöjligt att leva på gamla meriter.

Ja, vad beror det på? Var politiker och tjänstemän i Sunne smartare/bättre för 25 – 35 år sedan? Kanske, men troligtvis inte! Kanske är det istället så att de senaste årens exempel på icke-förankrade beslut beror på oväntade bieffekter av den beslutsorganisationen som infördes i kommunen i mitten av 2010-talet, då man kraftigt minskade på antalet beslutsfattande politiker i Sunne.

Tanken var god, istället för att ha många folkvalda politiker som satt i många nämnder, där man diskuterade och beslutade om ärenden så skulle färre politiker nu fatta beslut. Det måste väl ändå öka effektiviteten för flera och bättre beslut?

En svaghet med att blir färre politiska uppdrag är att det inte längre finns möjligheten för en nybörjarpolitiker att i lagom takt skolas in i politiken. Förr kunde den nyblivna politikern börja som ersättare i en nämnd för att sedan allteftersom lära sig det komplicerade och ansvarsfulla uppdraget som det faktiskt är att styra över vår kommun. Det större antalet politiker bidrog också till en större debatt där man som politiker fick höra fler åsikter.

Om du är nybörjarpolitiker idag och får ett uppdrag så kastas du i praktiken direkt in i ”elitserien” där du förväntas fatta beslut om avgörande förändringar för kommunmedborgare utan att fått tid att lära dig allt om hur dina beslut kan påverka invånarna. Då kan det bli allt för krångligt och tidskrävande att sätta sig in i den bakgrundsinformationen som presenterats i många sidor text från tjänstemännen. Många nya, unga politiker tröttnar, hoppar av. Är det då inte lätt hänt att de ledande politikerna som är kvar enbart litar på att tjänstemännens rekommendationer till förändring helt enkelt stämmer? Erfarenhet och kunskap har ju de här politikerna än inte hunnit få.

Ytterligare ett problem med färre antal politiker är att de lokala partiorganisationerna försvagas. Det finns helt enkelt inte tillräckligt många politiker som berikar samtalet och kunskapsutbytet i partierna. Ledande politiker blir nästan helt beroende av att ha dessa diskussioner med ledande tjänstemän eller inhyrda konsulter. Gränslandet mellan politik och förvaltning blir oklar. När kontrollen och insynen över ärendena kraftigt försämras riskerar dessutom ett fåtal tjänstemän att få inflytande de inte är avsedda att ha.

Om de fåtal politiskt valda personerna inte klara av att hantera denna komplexa beslutsprocess så riskerar besluten, inte bara att bli dåligt förankrade, de blir även dåliga.

Vi ser detta idag i Sunne vilket leder till tre centrala frågor att besvara.

1 Är det okej att fortsätta att leda och styra Sunne på meriter från förr?

2 Ska vi byta samtliga ledande politiker och tjänstemän?

3 Vi utreder den kommunala organisationen, eftersom den inte tycks fungera?

Det kan väl inte vara någon annan fråga än den sista, den tredje, vi ska försöka att besvara.